Tag Forfattare

Posts about författare eller författarinna written by Ordaglad

Privacy & Cookies: This site uses cookies. By continuing to use this website, you agree to their use.

To find out more, including how to control cookies, see here:

Cookie Policy

OS är just över och Sverige har fått några olympiska mästare. Eller mästarinnor. För vad kallar man egentligen en kvinnlig mästare?

Språkriktighetsboken rekommenderar att vi använder könsneutrala beteckningar så långt det är möjligt. Till exempel bör vi kalla både en manlig och kvinnlig skådespelare just skådespelare och inte skådespelerska i det kvinnliga fallet. Ord som slutar på -man kan ibland göras om till att bli mer könsneutrala. Idrottsman och riksdagsman blir idrottare och riksdagsledamot . Om det skulle kännas viktigt att poängtera att det just är en kvinna som har blivit mästare kan man säga kvinnlig mästare .

Enligt Språkriktighetsboken är trenden att ord som slutar på -kvinna blir mer ovanliga och att man i vissa fall fortsätter att använda ord som slutar på -man som könsneutrala beteckningar. Jag minns att jag själv fick lite skäll när jag för 15 år sen skrev en uppsats i idrottspsykologi och hade låtit ett gäng idrottare besvara en enkät. Problemet var bara att jag hade kallat dem för idrottsmän, vilket för mig innefattade båda könen men fick både examinator och opponent att tro att det rörde sig om enbart enkätsvar från män. Jag borde således i första hand ha skrivit idrottare och i andra hand idrottsmän och -kvinnor om jag hade velat särskilja dem till två grupper. Ungefär som att man antingen skriver hen eller också han eller hon .

Men nu är det inte bara normen som styr hur vi pratar och skriver utan också bruket – och det är språkbrukarna som bestämmer över hur språket utvecklas. Så för tre år sen gjorde jag gjorde med hjälp av Språkbanken och Google en liten jämförelse mellan norm och bruk för några könsbundna ord.

Idrottskvinna har inte fått något större genomslag i språkbruket. Ordet förekommer främst i de fall som någon organisation ska dela ut pris till årets idrottsman respektive idrottskvinna, ett pris som alltså har en kategori för herrar och en för damer. Det verkar som om ordet idrottare har blivit mer och mer vanligt de senaste tio åren.

Författarinna används fortfarande. En sökning i såväl Språkbanken som Google gör dock gällande att författare är mer flitigt förekommande, även i de fall som jag först manuellt försökte sortera bort de manliga författarna från träfflistan. Författarinna var det vanliga valet för några decennier sedan, men förekommer fortfarande i begränsad skala. Intressant här är att i de fall skribenten väljer att i nyare texter använda formen författarinna handlar det främst om äldre författare och främst om så kallad finlitteratur. Dagens kriminalförfattare kallas just för författare oavsett kön, men i nyare artiklar som berättar om till exempel nobelpristagare kan författarinna ha smugit sig in.

Det visade sig alltså att bruket till stor del följer normen. Undantag finns förstås i alla kategorier och i främst äldre texter finns en språklig skillnad och tendenser att vilja särskilja män och kvinnor genom könsbundna titlar. Men under 2000-talet verkar språkbruket alltmer ha tagit till sig den i dag rådande normen.

Själv använder jag gärna könsneutrala former. Men det finns undantag. Jag säger servitris om jag blir serverad av en kvinna och servitör om det är en man. Däremot skulle jag aldrig använda formen hovmästarinna . Hur gör du? Berätta gärna.

Språkriktighetsboken är utarbetad av Svenska Språknämnden (i dag Språkrådet) och en riktig bibel för den språkintresserade. Jag rekommenderar den verkligen.

Jag gör svåra saker begripliga även för den som inte är insatt i ämnet! Jag är språkvårdare, vilket innebär att jag arbetar med texter både på yta och djup. Jag ser över textens disposition och lämnar förslag på vilka delar av den som du kan lyfta fram för att bättre nå ut med ditt budskap. Jag redigerar texter för att de ska få ett bättre flyt och byter ut krångliga ord. Och så textcoachar jag skribenter och håller skrivkurser på flera olika nivåer.


Tag Forrester

Forrester

Open search box

LOG IN
BECOME A CLIENT

MENU

Insights Who We Serve Banking Insurance Wealth Management Retail Government High Technology Our Expertise Customer Experience Customer Insights Digital Transformation Emerging Tech Information Technology Marketing Privacy & Security Scenario Planning What We Offer Research Analytics Events Consulting Executive Programs & Leadership Boards Training & Certification Who We Are What We Believe Executive Leadership Our Team Careers Become a client

Authors

By

Joe Stanhope

with Dave Frankland,

Molly Murphy

© 2018 Forrester Research, Inc. and/or its subsidiaries. All rights reserved.

Maintaining accurate and complete JavaScript tagging on websites is critical for ensuring the efficacy of marketing and analytics efforts. But the highly dynamic pace and volume of tag management requirements frequently overwhelm organizations’ resources and processes. To address this long-standing challenge, customer intelligence professionals are looking to a new class of applications called tag management systems (TMSes) to efficiently add, edit, and remove tags from websites. This report identifies the benefits derived by TMS practitioners, the landscape of vendors in this young market, and key factors for evaluating and differentiating solution options.

Customers are the new market-makers, reshaping industries and changing how businesses compete and win. Success depends on how well and how fast you respond. Forrester Research gives you insights and frameworks aligned to your role to shorten the time between a great idea and a great outcome, helping your teams win in the age of the customer. Contact us to learn more.

This report is available for individual purchase ($499 USD).

We use cookies to enable website functionality and to tailor content to your interests. Please accept cookies or get more information .